Sydamerika

Jag har insett att vi har ett litet problem i att vi alla tre skriver varsinn reseskildring. Jag har precis läst Stens blogg och tycker därför det känns helt meningslöst att beskriva vår vandring eftersom han redan har skrivit så bra om den. Men sak samma, ni får hålla till godo med lite upprepningar eller så får ni helt enkelt välja en favoritblogg.

Vi har alltså varit på en vandring. Vi hade en ambition med vandringen att den inte skulle vara turistisk och gå längs en vandrigsled utan mer äkta och häftig. Så vi valde mer eller mindre på måfå två städer som låg lagomt långt ifrån varandra och som såg trevliga ut (hur vi nu skulle kunna se det på en karta). Vi planerade vår resa väl och bestämde oss för att fylla två ryggsäckar med mat och kläder och ta med en gitarr som, skulle det visa sig, mest såg trevlig ut på kort för vi spelade inte så förfärligt mycket. Vi var genialiska och tog med pastasallad och chili con carne vilket torde vara en perfekt vandringsmat. Rejält och gott! När vi väl planerat klart och tagit bussen till staden Mercedes började vårat stora äventyr. Vi vandrade med militärisk diciplin och i raskt tempo. Vi tillät oss tio minuters vila per timme och ibland kändes det som att vi var tvungna att sakta ner inför 30kmskyltarna, vi gick så att fotsulorna brann. De brann kanske lite extra på mig eftersom jag inte har varit förutseende nog att ta med mig kängor (som Sten) eller löparskor (som Adam) utan jag fick lita blint på mina fina sneakers. Mina fötter var lagomt glada åt det beslutet men kroppjäkeln ska väl härdas. Uruguays landskap är väldigt fint med gigantiska öppnaytor som breder ut sig mil efter mil. Jag kan dock inte låta bli att tänka på hur det förmodligen såg ut för tvåhundra år sedan, kanske var de nu öppna ytorna då täckta av lövskog.

Vi sov en natt ute under en vacker stjärnhimmel och vi i gruppen såg fyra stjärnfall. Jag lyckades emellertid missa allihopa för månen reflekterades på något underligt vis i mina glasögon så allt var bara ljust för mig. Andra dagens vandring gick lika raskt och bra som den första dagen så vips var vi framme i Durazno. Vi hade planerat för en tredagarstripp med vi räknade inte med att vårat tempo skulle vara så fantastiskt högt. Vi åt  lite av vår Chili som naturligtvis hade jäst efter två dagar i stekande hetta och tog sedan glada och trötta bussen hem.

Väl hemma i huset forstätter vi med att försöka fylla våra dagar med något roligt eller intessant och ibland bådadera. Jag har anställt Sten som spanskalärare vilket känns väldigt bra. Han förklarar bättre än de lärare vi har haft på vår kurs. Jag är en väldigt snäll elev och bråkar ingenting med professorn.

Jag försöker träna en del trots att jag känner en genuin ovilja till att gå på gym. Det känns så jädra korkat att lyfta massa kilo till absolut ingen nytta. Tänk vilket arbete som läggs ner varje dag på ett gym utan att det bidrar till någonting förutom sminkade kroppar. Vansinnigt! Men jag vill å andra sidan inte bli tjock så jag får väl kämpa på.

Nu ska jag sätta mig och plugga de glosor Sten har gett mig i läxa, jag vill undvika att få skäll på morgondagens lektion.

Hej då!